sanna johanna westin priemel, kusinalvedon, lotta, sötaste, bästis.. kärt barn har många namn.

Jag och Johanna är inte bara min bästa vän utan min kusin också, vilket är underbart då man får umgås under släktträffar också :)

Till Johanna kan jag säga allt. Hon lyssnar och stöttar mig, motiverar, muntrar upp, gråter med mig, skrattar med mig, är arg med mig och allt och lite till som en bästa kompis ska göra.

Vi har gått igenom väldigt mycket saker tillsammans vilket jag tror gjort våran vänskap starkare. Hon har alltid varit välkommen till mitt hem när saker och ting varit jobbiga och jag har stått vid hennes sida då det kändes som att saker inte skulle bli bättre igen.

Sedan har vi även varit kär i samma kille under högstadiet och våran vänskap sattes på prov då jag "råkade" pussas med honom som då var hennes pojkvän på konfirmationslägret (FY!). Men vi insåg snabbt att han var ett svin och insåg att våran vänskap var viktigare än honom.

Jag skulle göra allt och lite till för Johanna. Vi har så himla kul ihop och jag känner mig alltid hemma och välkommen hos henne och även om det är 9 månader mellan gångerna vi träffas eller 2 dagar, så är det alltid likadant. Det är så riktiga vänner ska vara.

Kusin kvällar har varit en av de kvällar jag sett framemot mest. Gigantiskt sockerintag, fjortisfilmer och en massa skvaller kan få vem som helst på bra humör!

Jag älskar kusinalvedon så himla mycket och är glad att hon alltid kommer vara en del av mitt liv. Hon är underbar och förtjänar det bästa! Och skulle någon göra henne illa, då vill dom inte veta vad jag skulle göra mot dom!

Sen vill jag poängtera precis som Johanna att jag har massa fina vänner som är precis lika värdefulla och som jag älskar massvis också!