Jag har alltid trott att jag varit kär massor av gånger. Fått mitt hjärta krossat osv, men det var bara jag som var ung och naiv. Min första kärlek är definitivt Wilf. Jag trodde jag varit kär innan tills jag träffade honom.

Jag och Wilf träffades på internet. Jag började prata med hans kompis och sedan med Wilf. Vi blev jätte bra kompisar (så bra som man kan bli över internet) och tillslut bestämde jag mig för att åka till England för att träffa honom.

Jag minns hur nervös jag var. Även fast vi pratat på webcam och mic väldigt mycket och mamma pratat med honom också, så kunde man ju inte vara säker på att det verkligen var han. En kvinna bredvid mig på flygplanet höll mig i handen för att jag skakade så mycket, hon trodde jag var flygrädd.

Jag spenderade iallafall 9 dagar i england och vi träffade hans kompisar, åkte till london ett par dagar och det var där vi blev tillsammans. Vi hade en sightseeing dag på en sådan där dubbeldäckare och åkte omkring och såg på allt som gick och se på i London. Höll handen och mystes. Vi hade det helt underbart. Vi gick ut den kvällen och dansade. Jag sa tydligen något kul på puben för han började skratta och spottade öl i mitt ansikte. Han fick guida mig ut ur klubben och sen gick vi mot bussen hem till där vi bodde. Han sa någonting till mig som jag reagerade på (privat sak) och jag gav honom en bitchslap.. (hur fan lyckades vi bli tillsammans) Men på bussen hem så skickade Adam (wilfs bästa kompis) ett sms till honom där det stod "are you an item yet?" jag fattade inte och frågade vad det betydde, och wilf sa "han frågar om vi är tillsammans" "är vi det" "om du vill!". och så blev vi tillsammans. töntigt men ändå gulligt tycker jag.

De 3,5 månaderna jag var tvungen att spendera hemma för att gå ut gymnasiet var väldigt svåra. Jag saknade honom fruktansvärt. även fast jag bara kännt honom i 9 dagar (i det verkliga livet). Han kom och hälsade på i Sverige för att vara med på mammas bröllop och några dagar senare tog jag studenten och flyttade iväg till England för att bo med honom, och här har jag bott i 2,5 år nu :)

Jag och Wilf har alltid kul tillsammans, vi har en väldigt speciellt humor. Vi förstår varandra och vi bråkar väldigt väldigt sällan. Bara över småsaker som vem som ska diska och vem som ska laga mat. Men viktigast av allt, vi älskar varandra mer än något annat.

Jag vet att Wilf skulle göra vad som helst för mig, och jag har redan bevisat att jag till och med skulle lämna min familj och mina vänner för honom. Vi trivs ihop och vi skrattar ihop. Jag trodde aldrig jag skulle hitta någon som förstod mig och inte såg mig som bara en kompis. och när jag gav upp med att leta så helt plötsligt fanns han där.

Jag tackar gudarna för internet och myspace. För utan dom 2 sakerna skulle jag inte vara med denna underbara person.

Wilf, jag älskar dig!