13 Juni 2009



Igar var det exakt ett ar sedan jag flyttade till england, men aven exakt 3 ar sedan Kim forsvann ur vara liv. Det ar galet vad tiden gar fort, kanns som att det endast var veckor sedan. Jag kommer alltid sakna Kim, han var en fin van.. och han var Johannas. Jag ar stolt over Johanna som varit sa stark och tagit sig ur helvettet hon hade. Jag kommer alltid finnas dar for henne sa som jag fanns da allt var forjavligt. Hon kommer alltid vara min basta van och min kusin! Och jag kommer alltid alska henne.

Den 12 juni 2006 var en hemsk dag.. och jag minns den som igar. Hur johanna ringde mig och jag inte forstod vad hon sa.. jag ville inte forsta. Men jag hoppade pa forsta bussen till Robertsfors och val dar insag jag att det hon sagt var sant. Jag kommer aldrig glomma den dagen. Aldrig. kim kommer alltid finnas i vara minnen!

Den 12 juni 2008 var ocksa en hemsk dag.. fast bra pa samma gang. Att saga hejda till mamma som var ledsen men stolt pa flygplatsen.. och att saga hejda till gymnasiet, till mina vanner, min familj och mitt liv i Sverige och starta nagot nytt har i England. Jag angrar ingenting och jag ar stolt over mig sjalv som faktiskt akte ivag och trodde pa mig sjalv.

Det har varit ett bra ar.. och battre kommer det bli forhoppningsvis. Onskar bara att alla kunde vara har och dela allting med mig!

Jag saknar er alla dar hemma!


0 kommentarer




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Emelie Westin, 21, bor i Greenfield, England med min pojkvän sedan dryga 2 år tillbaka. Jobbar på fabrik, men funderar på att studera. Umgås med vännerna, går på puben, lyssnar på musik, myser med pojkvännen, läser alldeles för mycket och älskar mina tv-serier. Här får ni läsa om min vardag på landsbygden i England.

RSS 2.0 RSS 2.0